Han fattas

20130809-185649.jpg

På väg ut till ön. Med den här kvartetten jag älskar så. Två barn, en man och en varg. Jag ämnar läsa ”Livet efter dig” i helgen. Om jag inte får skrivflow. Eller målar. Eller badar. Fast läsa är näst högst på den listan. Dock svårast att göra när barnen pockar.
Andra saker jag gör nu: övar begravningssång. En oerhört fantastiskt människa har lämnat och det gör så ont att jag måste vänta med att skriva mer. Men vill ändå nämna.
Jag ska skriva uppföljaren vid hans engelska skrivbord som sedan igår tronar i min hall. Det gör bara så vansinnigt ont att han inte fick läsa den första. Jag borde ha läst den högt för honom.
VARFÖR GJORDE JAG DET INTE?

Annonser

Första skissen på mitt omslag

20130808-183508.jpg

Är här. Visa kan jag ju tyvärr inte. Men jag är kär. Maria Sundberg, geniet har gjort det igen. Nu har jag bilden som bakgrund på iphonen och hajar till cirka tusen gånger om dagen. Gud, vad är det där för snyggt?
OMSLAGET TILL MIN DEBUTROMAN!
Liksom.
Snart får ni se! Såklart. Sofia gjorde debut idag. På biblioteket! Nu firar vi med fruktpuré.

Jag trodde jag ville ha lya i Antibes, nu drömmer jag om radhus i Borås

20130808-091948.jpg

20130808-091354.jpg

En sån fantastisk dag det var igår. 05:30 gick buss 56 från Sibyllegatan, tåget mot Herrljunga 45 minuter senare. Det var jag och treåringen. När vi bytt till Västtrafik och rullade genom Frufällan kände jag igen mig. Möttes på station av fantastiskt trevlig tjej i mycket snygg bil. Loggan gör mig varm, den också. Vi åkte till Fristad, ”Frissta” som jag fortfarande säger. Korrekt. Vi pratade i nästan två timmar medan Stella som vägrade iPad plockade ihop ett helt sortiment från den integrerade inrednings och leksaksbutiken. Dyr intervju.
Vi fotade i Sparsör, i barndomens backe där bokbussen stannade, med utsikt över stunning Öresjö. Jag får samma känsla vid den vyn som i Beaulieu i maj. Höga berg som ramar in vatten, det verkar vara min grej. I Borås även täckta av skog. Dramatiskt. Flickan lämnade och vi strosade kvar. På barndoms gator, lekplatsen, den långa backen ner mot skolan. Som fortfarande var brant, faktiskt. Doften av nypon överallt. Jag kände den på ön häromdagen och fick direkt ett sting. Nu minns jag varför. Mina första åtta år kantas av doften.
Vid skolgården, hjärntumult. ”Det här är ju där de spelade in Cirkeln!” tänker jag. Men det är ju en bok Josefine, inte en film ännu. Du har utan att veta det visualiserat din första skolgård till handlingen i boken.
Helt fantastiskt tycker jag, hade någon bett mig beskriva min skolgård i förrgår hade jag inte kunnat. Men mitt undermedvetna visste hela tiden.
Efter att ha hittat skolklockan som går långsamt när man tittar på den, kollat in i skolsalen, ätit lunch på gården. Då badade vi i Öresjö. Det var nytt, har aldrig sett badplatsen eller Djursholmsvillorna som gränsar förut. Otroligt fint. Vi tog bussen som går en gång i timmen, möttes av Celtic i mängder. Ångrade att jag inte köpt biljett. Men fick en bild på Sofia i ”Future Reader – New York Public Library”- tröja och kastade mig på tåget. Efter ett överraskningsmöte med Stellas syssling.
Nu längtar jag inte lika mycket till ön, jag vill bara åka tillbaka till Borås.
Artikeln publiceras i samband med bokmässan i september.

20130808-091447.jpg

20130808-091536.jpg

20130808-091608.jpg

Intervju med Borås Tidning

20130805-165643.jpg

Eller ja, det är väl de som ska ha det med mig. Intervju alltså. På onsdag. Jag och treåringen drar ner över dagen. Med okristligt tidiga tåget. Reporter hämtar på station och jag ska få återse min barndoms Sparsör. Jag ser extremt mycket fram emot detta! Jag tänker ta med Stella till de platser mitt huvud minns, som jag inte sett sedan jag var 8. Promenera vägar som kändes som evigheter men säkert är bara ett par meter, backar som var berg som säkert bara är krön. Sånt. Sen ska vi hitta en buss som bara går en gång i timmen. Äta vid stationen, läsa på tåget hem.
Reportaget får eventuellt rubben ”hon är född i en Bokbuss i Borås”.

För första gången fruktar jag hösten

20130804-083749.jpg

I år är första gången jag inte vill omfamna hösten. Trots att jag ska vara romandebutant på bokmässa. Trots att det ska bli en riktig bok. Trots att jag inte ens ska jobba. Och vi har ju solat så det räcker! Kan man tänka.
Men.
I år är första gången jag hittat hem. Dessutom är det väldigt bekvämt att vara debutant INNAN boken kommit ut. Innan kritiken kommer.
Den 15 september kan jag inte komma ut hit mer. Till min skärgårdsö. Det är mest säkert därför jag vill stanna tiden. Till min brygga (inte bara min men nästan) där jag skriver nu går inga båtar på vardagar mer från den 15e. Sen är det bara helger. Jag längtar till den dagen vi har egen båt och bil. Om ni köper riktigt många böcker kan båten vara i aluminium och ta mig hit året runt.
Snälla gör det!
Jag lovar att skriva så mycket bättre i gengäld.
För man gör det, här. På min ö utanför stan. Just nu finns en formgivare som läst och har en idé! DET längtar jag till, att få se vad som hänt i henne när hon läst.

”Alltså ditt sätt att skriva trollbinder mig”

20130727-151113.jpg

Jag är så otroligt överraskad av hur testläsarna tar emot boken. Jo, på riktigt. För de älskar språket och detaljerna! Jag som var inne på att ändra massor för att mer få texten att vara abstrakt som jag gillar att skriva nu. Men så får man ett sånt här sms. Och börjar gråta på en parkering. Tack underbara Lina!

”Alltså ditt sätt att skriva trollbinder mig. Detaljerna!! Åå detaljerna!!! Blir så inlevelserikt när man läser. Sedan vill jag säga att jag har äntligen hittat en ny författare som skriver sånt som jag vill läsa! Sånt som får mig att bara vilja fortsätta läsa, de tillfällen då jag önskar jag var själv. Jag, boken och tystheten.
Just såhär var det inatt. Tystheten och en Lina som inte kunde sluta läsa. Magisk stund, blandat med skratt och tårar!
Så nu klockan 9.20 längtar jag efter att få läsa i min ensamhet ikväll/ inatt igen:-)
Vet inte om DU förstår hur fantastiskt du skriver…?!
Säger inte det bara för att det är du, utan för att handlingen, texten och karaktärerna är precis sånt som fångar mig!
Så tack Jossan, tack för att du låter mig läsa din bok.
Ha en fin dag och hälsa familjen!”

Om Småland och en Boråsisk tidning

20130727-083358.jpg

Ny morgon i grusvägarnas Småland. Mitt inne i skogen vaknar vi, i rött med vita knutar. I en by inte långt härifrån hörs en sorts shaman-träff. De trummar, dansar och sjunger. Men inget regn.
Vi har attack-flugor. De tar sats, siktar och surrar sig rakt in i öronen. Ganska vidrigt. Samtidigt har bebisen äntligen börjat sova! På en vecka lärde hon sig krypa, stå, nya ljud samt klappa händerna. Då sover man bra tydligen. Tips för er på sömntabletter, klappa händerna när ni är riktigt glada .
Igår mitt i Astrid Lindgrens vackra värld ringde Borås Tidning. Jag får chansen att tacka personalen i bokbussen som lät mig gå hem med extra travar. Inom två veckor kör vi intervju. Jag ser helst att vi ses vid backen där bussen stannade. Så det blir till att bryta en ö-vistelse. Igen.
Idag stundar mer antikvitetsinköp, ett fantastiskt bord till landet. Och en tårtspade. Till bersån. Mvh Eder Tant. Häromdagen bland annat porslinet på bilden. En sån liten kopp plockade jag vinbär i som barn. Nu har Stella en likadan. Fint.

20130727-083509.jpg

Bokmässan förr och snart

20130725-164158.jpg

Min första bokmässa kom så sent som 2011. Jag åkte själv men redan i tågvagnen ner förstod jag att jag inte skulle bli ensam. Vi körde tweetup i restaurangvagnen, hängde, pratade. Jag bodde på Scandic Backadal, en buss 20 minuter utanför. Festade mindre, skrev desto mer. Och på dagarna alla dessa otroliga seminarier, möten, räkmackor i himlen.
2012 var jag inbokad på Park men fick inse mig besegrad, Sofia föddes två dagar efter bokmässans slut. I år bor jag på Gothia, har ett påskrivet förlagskontrakt och visitkort med mitt bokomslag på.
Ses vi?

Och störst av allt är språket

20130722-100421.jpg

Jag undrar ändå om ett omslag kan bli för snyggt? Jag läser liksom inget för att jag i de korta pauserna mellan 9 månaders som lär sig krypa och 3 åringen som lärt sig gå på toaletten, fastnar vid utsidan. Kan inte sluta beundra. Personalen i Göranssons bokhandel i Varberg instämde.

Idag beger vi oss till Falken. Jag behöver fortfarande ”Ett annat liv” och hoppas hitta det i bokhandel i annan stad. Sen har Skrea ett hundbad. Vi är inte så populära annars, stockholmshundägarna på västkusten. Testläsaren då? Jo, hon läste ut på nolltid. Trots två barn. Många fantastiska synpunkter. Och framförallt: hon älskar mitt språk!
Inget är viktigare än det.

20130722-100351.jpg

Vägen till kontraktet 4 – hur mycket är du beredd att ändra?

20130721-092015.jpg

Så. Det ena stora förlaget tyckte att texten hade starkt driv, bra språk men att historien kunde förenklas. Göras mindre underhållande.
Det andra stora gillade just det och nästan allt annat och gav mer tydliga detaljerade riktlinjer för vad som borde ändras. ”Första delen är för lång, är den kanske självupplevd?” (Oops …) ”Huvudpersonen behöver mer djup i mittendelen” etc. Extremt värdefull input. Jag hoppas att få träffa den här förläggaren snart och tacka henne personligen.
Så.
Jag blev lite gravid igen.
Jag är inte jättebra på att vara det, så allt fick vila. Men i huvudet brann det.
Sofia föddes i oktober 2012 och först under våren 2013 tog jag tag i manuset på allvar. Strök, strök, strök. Oj så nyttig tiden som gått varit. Kan ni tänka, inte ens jag ville läsa tio sidor om en förlossning efter att ha genomfört två olika … Trots att den var min egen.
Jag såg snart att allt i texten som inte var i närheten av självupplevt var mycket bättre än resten. Så en sjukdom åkte också ur. Tjugo sidor; gone bara!
Jag tyckte det var intressant att jag på 300 sidor missat att förklara varför Caroline är som hon är.
Jag visste det ju alldeles tydligt. Så det blev tilläggen. Det nya. Väva in hennes bakgrund, tankar. Scener från förr.
Doft av blodig syren.

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.