Tittar man bara tillräckligt länge så möts dom. Ögonen.

20130716-081031.jpg

”Det lämnar ju inga märken i min hud det här. Att du nyss stått med armarna runtom.”

Sånt här sitter jag och skriver just nu. Undrar just om beställaren kommer förstå någonting alls i slutändan:)

”Tittar man bara tillräckligt länge så möts dom.
Ögonen.
Det behöver ju inte vara du.
Du är så jävla mycket bättre på att vara ensam.”

Men ändå häftigt. Det började med titel i huvudet, någon sorts ton. Sedan någon sorts scenario eller, nej, snarare andemening? Sen kom orden och så hände något annat. Nu handlar den inte alls om det som inspirerade från början.
Coolt, ändå.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: